Pro Patria i årtal (sammanfattning)
1766 Svenska Landtorden ombildas till ordenssällskapet Pro Patria.
1774 Sveriges första barnbördshus inrättas i Stockholm på initiativ av doktor Christian Ramström.
1776 Pro Patria övertar driften av barnbördshuset.
1798 Gustav IV Adolf ger Pro Patria rätt att kalla sig ”Kungliga Sällskapet Pro Patria”, vilket sedan dess är det officiella namnet.
1814 Pro Patria övergår från slutet ordenssällskap till sällskap.
1951 Barnbördshuset läggs ner.
1968 Stadgarna ändras så att även kvinnor kan väljas in.
2003 Marianne af Malmborg utses till första kvinnliga ordförande.
Pro Patrias historia
Pro Patria anses ha sitt ursprung från det medeltida Svenska lantgillet, som 1766 ombildades till ett slutet ordenssällskap med namn Pro Patria (lat. för fäderneslandet) och med syfte att verka för bevarande av det gamla gillets ändamål och verksamhet. Mot slutet av 1700-talet beslöt emellertid ordens ledamöter att arbeta både som en sluten orden och som ett av allmänheten känt välgörenhetssällskap, vilket 1798 fick sitt nuvarande namn, Det Kongl. Sällskapet Pro Patria.
År 1814 nedlades ordensinrättningen. Sällskapets verksamhet avsåg därefter att upprätthålla och utvidga sina barmhärtighetsstiftelser, barnbördshuset och försörjningen av där födda barn samt, genom utdelning av medaljer, uppmuntra och belöna samhällsnyttig verksamhet samt lång och trogen tjänst. (Utdelning av medaljen ”För trohet och flit” upphörde år 2005.)
Sällskapet styrdes efter särskilda ”grundregler” stadfästa av Kungl. Maj:t 1853 samt ett av Sällskapet utfärdat reglemente med sedermera gjorda ändringar och tillägg. Numera leds Sällskapet enligt stadgar beslutade 2005. Enligt dessa bestämmelser är vården av sällskapets angelägenheter anförtrodd en direktion bestående av nio ledamöter.
Barnbördshuset Pro Patria i Stockholm inrättades 1774 som Sveriges första barnbördshus på initiativ av doktor Christian Ludvig Ramström. Konungen, Gustav III, blir så förtjust i detta att han 1775 i brev till Collegium Medicum anbefaller ”att denna inrättning befrämja på alla sätt”. Ramström får emellertid ekonomiska problem, vilket når Sällskapet Pro Patria. År 1776 åtog sig Sällskapet att för all framtid underhålla och utvidga det barnbördshus, som Ramström påbörjat och inrättat.
Barnbördshuset var ursprungligen beläget på Rörstrandsgatan 7, nuvarande Wallingatan 7, men flyttades 1778 till Stora Badstugatan 22, nuvarande Sveavägen 40, på Norrmalm. På inrättningen mottogs gifta eller ogifta barnaföderskor som, antingen kostnadsfritt eller mot en låg avgift, vårdades där. Då dess läge och byggnad inte ansågs motsvara tidens krav på en dylik inrättning, flyttades barnbördshuset 1930 till Thorildsvägen 5, där det fortlevde fram till årsskiftet 1951/52, då förlossningsverksamheten övergick till allmänna och större sjukhus-organisationer. Under barnbördshusets senare tid förändrades verksamheten från att enbart ge vård till kvinnor med låg eller ingen inkomst till att också erbjuda en privat förlossningsvård till kvinnor som betalade för detta.
Den fastighet där barnbördshuset Pro Patria senast varit inrymt (Thorildsvägen 5 i kvarteret Guldfasanen i Stockholm) såldes 1980 till staten efter att ha varit uthyrd en längre tid. Avkastningen av det kapital som då skapades har därefter använts till ekonomiskt stöd till barn och ungdomar i Sverige.
Historiska uppgifter om Kungliga sällskapet Pro Patria
av Ragnar Jonsson
Sällskapet är av medeltida ursprung enligt den historik över sällskapets upprinnelse, omskiften och öden som utgavs i tryck av sällskapet år 1901. Enligt denna skrift har sällskapet sin upprinnelse i det av konung Karl VIII Knutsson och Engelbrekt stiftade Svenska Gillet som anses vara det äldsta av förekommande svenska sällskap.
Året 1766 är betydelsefullt i sällskapets historia. Sammanslutningens namn ändrades detta år under inflytande av samtida böjelser för ordenssällskap till Svenska Landtorden Pro Patria.
I Pro Patrias samling av föremål med anknytning till sällskapets ordensverksamhet finns en i ett läderetui förvarad ordenskedja. Den består av elva förgyllda, niouddiga stjärnor, i mitten prydda med tre kronor och dubbel lagerkrans. Mellan stjärnorna, vars baksidor är osmyckade, sitter med fästen av förgyllda ringar tio blå, dubbelarmade kors. Kedjan avslutas med ett genombrutet monogram i blå färg under en förgylld kunglig krona. Monogrammet har i mitten bokstaven S, på två sidor omgivet av de konstrikt formade bokstäverna E och C. Under monogrammet är ett ordenstecken fästat med en förgylld kedja. Tecknet utgörs av ett vitt kors med fyra lika långa, rakt avslutade armar. Mellan dessa sitter små, blå kors av samma typ som i kedjan. I ordenskorsets mitt finns en cirkelrund, blå infattning med orden Pro Patria i förgylld skrift och tre förgyllda kronor. På infattningens baksida är en pyramid svagt tecknad. Den bär en platta med bokstäverna E och C.
Ordenskedjan.
Det är antagligt att kedjan gjorts för styresmannen i den år 1766 grundade Svenska Landtorden Pro Patria. Sällskapet stod då under ledning av presidenten i Kommerskollegium Edvard Carleson. Det är dennes initialer som finns i ordenskedjans dekor.
Några ledamöter av Svenska Landtorden bildade under åren 1770 – 1771 ett utskott som först kallade sig Svenska Patriotiska Sällskapet, från 1772 Kongl. Patriotiska Sällskapet.
Under 1700-talet utgav detta sällskap ett flertal skrifter till lanthushållningens och hantverkets tjänst. År 1772 upplöstes sambandet helt mellan Svenska Landtorden Pro Patria och utskottet som började arbeta under sitt detta år antagna namn. Utflyttningen försvagade under en tid moderorganisationen men tillfälle att sätta denna i verksamhet i välgörande syfte yppade sig snart.
En svår missväxt inträffade 1773 i Dalarna, i synnerhet i Malung och Älvdalen. Pro Patria, under ledning av riksrådet, greve Carl Fredrik Scheffer, ingrep till undsättning och nödens lindrande. Tolv ledamöter tillsköt ansenliga medel för inköp av spannmål som användes till de nödlidande. Tacksamheten var stor över den erhållna undsättningen. Sällskapet lät slå en s k skådepenning, graverad av G. Ljungberger, över greve Scheffer som erinran om en viktig händelse i Pro Patrias verksamhet.
Exempel på bidragsgivare.
År 1774 inrättade Med. Dr Christian Ramström på egen bekostnad ett barnförlossningshus, det första i landet, beläget vid Wallingatan i Stockholm. Konung Gustaf III fann detta åtagande mycket vällovligt och anbefallde Collegium Medium att på allt sätt befrämja Ramströms arbete. Dennes ekonomiska åtagande blev med tiden mycket betungande och inrättningen syntes gå helt förlorad. Ramström vände sig då till greve Scheffer som i sin tur talade med greve Carl Johan Gyllenborg, vid detta tillfälle styresman i Pro Patria. Inrättningen togs nu i Pro Patrias vård och fortsatte på dess bekostnad och i dess namn. Ramström fortsatte som ”Medicus och Accoucheur” vid barnbördhuset.
Christian Ramström.
Fyra år senare inköptes för samma ändamål fastigheterna nr 22 vid Stora Badstugatan, nuvarande Sveavägen, i hörnet av nuvarande Tunnelgatan. Kostnaden var 3 333 1/3 riksdaler. Husets inköp och reparation tog i anspråk det mesta av sällskapets tillgängliga medel. Utgifterna för verksamheten översteg ofta inkomsterna. Genom frivilliga och uppoffrande insatser av läkare och ledamöter blev dock faran för barnbördshusets bestånd så småningom hävd. Konungen lämnade vid flera tillfällen bevis på välvillig inställning till sällskapet. Bland annat erhålls tillstånd att en gång om året uppbära kollekt i huvudstadens kyrkor. Den 1 november 1799 försäkrades Sällskapet i ett öppet brev från Kungl. Maj:t om nådigt hägn och beskydd samt tillåtelse att få kalla sig ”Det Kongl. Sällskapet Pro Patria”. I en resolution den 12 juli 1803 medgavs vidare att av sällskapet utdelad medalj eller jeton skulle få offentligen bäras. Därmed började sällskapet utveckla den medaljverksamhet som fortfarande existerar.
År 1814 upphörde den slutna ordensverksamheten. Den angelägnaste uppgiften blev därefter att vid sidan av medaljverksamheten upprätthålla och om möjligt utvidga ”Barmhärtighets-Stiftelser”, d v s främst barnbördshuset. Detta påbyggdes i slutet av 1870-talet med en våning och fick därmed det yttre utseende som behölls under dess återstående tid. Arkitekt var denna gång Magnus Isaeus.
I slutet av 1920-talet motsvarade barnbördshuset på Sveavägen ej längre den moderna tidens krav och det ersattes av en nybyggnad i tre våningar på Thorildsvägen 5 på Kungsholmen, nära Thorildsplan. Ritningarna upprättades av arkitekten Carl Westman. Över ingångsporten uppsattes en från huset på Sveavägen medtagen inskriptionstavla av sten med texten Barnbörds- och Barnhuset Pro Patria.
Det nya barnbördshuset togs i bruk den 1 oktober 1930 och kom att användas för sitt ändamål till 1951. Förlossningsverksamheten övergick vid denna tid generellt till allmänna och större sjukhusorganisationer.
Pro Patrias byggnad uthyrdes från 1951 under några år till Kung. Vattenfallstyrelsen och från 1962 till Kungl. Byggnadsstyrelsen, som användes lokalerna för Statens Institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Under hyrestiden verkställde Byggnadsstyrelsen en del byggnadsarbeten, bl a installation av oljeeldning.
År 1980 sålde Pro Patria fastigheten för 6 Mkr till Byggnadsstyrelsen. Huset är idag bostadshus.
250-årsjubileum 2016
Den 19 maj 2016 firade Kungl. Sällskapet Pro Patria 250-årsjubileum på Musikaliska i Stockholm. Drygt 250 gäster deltog i festligheterna. Firandet ägde rum på Musikaliska i Stockholm. Läs mer här.
Under jubileumsåret utkom boken FÖR DET ALLMÄNNA BÄSTA – Ett kungligt sällskap mellan stat och marknad under 250 år. Läs mer om boken här.
